Jag läser aftonbladet.se med två artiklar om barn som nekats ambulans trots allvarliga sjukdomsfall. I båda fallen är SOS Alarm inne på att de borde skickat ambulans, så det är inte bara kvällstidningsdramatiseringar av helt oskyldiga händelser.
Och det här får mig att undra, för det är ju inte första gången sånt här händer. Allt för ofta får föräldrar råd av sjukvårdsupplysningen som leder till att vård söks för sent eller inte alls. Allt för ofta skickas inte ambulans, eller så kommer den försent.
Vad har hänt? Är vi inte ett av världens rikaste länder? Har vi inte råd att ta det säkra före det osäkra när det gäller våra barns hälsa? Om vi inte har råd med det, vad är det vi anser att vi har råd med egentligen?
Vad ligger högre upp på prioriteringslistan, som är så viktigt att det rättfärdigar att barn lider och ibland dör i brist på adekvat vård? Inte för att den inte finns, utan för att de inte ens får access till den. I ett av världens rikaste länder?
Rex, 1 år, skållad med andra gradens brännskador.
Theo, 20 månader, feber, blodförgiftning, blåa läppar.
